KONSERVERING AV DE unika originalkulisserna i maj 2025

Ingen annanstans i världen finns en samling teaterkulisser från 1700-talet som kan överträffa den som är bevarad från Drottningholms Slottsteater. När teaterhistorikern Agne Beijer 1921 kom in på scenen i den då orörda slottsteatern snubblade han bokstavligen över en kulturhistorisk sensation. Där stod originalkulisserna i “meterhögt damm”.

Under maj månad får allmänheten en unik möjlighet att följa arbetet med den första etappen av konserveringen av Drottningholms Slottsteaters originalkulisser från 1700-talet. Konservatorerna kommer att arbeta i Déjeunersalongen. Följ med på en visning av teatern och få en unik inblick i det fascinerande arbetet med att bevara vårt kulturarv. I föreläsningsserien Möt experterna bjuds på fördjupande kunskap vid tre tillfällen!

Scenbilderna som konserveras i maj är Ett Joniskt Tempel, målad av den italienske teaterarkitekten Carlo Galli Bibiena 1774 och En Trädgård, målad av Gustav III:s franske arkitekt Louis Jean Desprez ca 1788. När Ett Joniskt Tempel är åtgärdad kommer dekoren att ställas upp på scenen under en kort period och belysas med scenljus som efterliknar vaxljus från 1700-talet.

Möt experterna

Genom en föreläsningsserie bjuder teatern in allmänhet och kulturarvsentusiaster till fördjupande kunskap

Eviga värden – följ konservatorns arbete 

Målerikonservator Ewa Björdell har under många år arbetat med den så kallade Drottningholmsmetoden – en konserveringsprincip som bygger på varsamhet och bevarande utan stark rekonstruktion. Metoden, som utvecklats vid Drottningholmsteatern, har blivit en standard i Europa för arbete i extremt känsliga kulturhistoriska miljöer. Under föreläsningen berättar Ewa om konserveringsprinciper och metoder och hur Drottningholmsmetoden tillämpas i praktiken.  

Föreläsningen inleds i Drottningens paviljong intill teatern och fortsätter sedan in i teaterhuset för att se konserveringsarbetet på nära håll.
Ett glas vin/alkoholfritt och snacks ingår i biljettpriset.  

15 maj kl 18.30-20.00
Biljetter: 250 kr/200 kr

Levande ljus – den tredje grundfärgen

Scenografen Tor Cederman pratar om historiskt illusionsmåleri. Teaterkulisser, rumsinredningar och kostymer var tillverkade för att komma till sin fulla rätt i skenet av levande ljus. Ljuset avgör inte bara vilka färger vi ser utan också deras nyanser, intensitet och kontrast. Kunskapen om detta är en nyckel till barockscenens suggestiva bildspråk.  

Föreläsningen inleds i Drottningens paviljong intill teatern innan går vi till teaterhuset och får uppleva det absolut mest unika: sittande i salongen ser vi en komplett originalscenbild uppställd på Drottningholmsteaterns scen belyst med ljus som elektriskt återskapar skenet från vaxljusens gulaktiga fladder, så som det såg ut på Gustav III:s tid. Scenbilden får av bevarandeskäl enbart visas på scenen under en veckas tid innan den magasineras – missa inte ett sällsynt tillfälle att kliva rakt in i historien! 
Ett glas vin/alkoholfritt och snacks ingår i biljettpriset.  

22 maj kl 18.30-20.00
Biljetter: 250 kr/200 kr

Tre generationer Bibiena – hur en familj förändrade den europeiska teaterns uttryck

Kulturarvsansvariga Åsa Tillman visar Carlo Galli Bibienas nykonserverade originaldekor och berättar om teaterdynastins kulissvärld. På Drottningholmsteaterns scen står en magnifik scenbild, belyst med elektriskt ljus som återskapar vaxljusens varma, fladdrande sken – precis som scenen upplevdes under Gustav III:s tid. Av hänsyn till bevarandet kommer den unika scenbilden visas på scenen endast under en veckas tid innan den magasineras. Ta chansen att uppleva denna historiska skatt i sin rätta miljö – ett tillfälle som är lika sällsynt som magiskt. 

Samling framför teaterns huvudentré. 

25 maj kl 11.00-12.30
Biljetter: 250 kr/200 kr

konserveringen

Den varsamma konservering som tillämpas inom Drottningholms slottsområde idag innebär så få tillägg och så små ingrepp som möjligt. De planerade åtgärderna på teaterns ursprungliga scendekor avser att endast hejda förfallet och undanröja skadlig yttre påverkan från exempelvis rostande metallklamrar. I planen ingår inte att försöka återskapa måleri eller annan dekor som gått förlorad. De föreslagna åtgärderna bedöms vara nödvändiga för att bevara samlingen av ursprunglig scendekor för framtiden.

Patina är historiska spår av användning som bidrar till en svindlande upplevelse av tid som förflutit, och som även förmedlar kunskap om hur föremålen har använts. Även om materialens nedbrytning ska hejdas är det viktigt att scendekorens patina bevaras. Alla konserveringsarbeten inom världsarvet Drottningholm har en referensgrupp där bland andra slottsarkitekt och antikvarie medverkar, förutom konservatorer för olika materialkategorier. Gruppen följer arbetet och diskuterar kontinuerligt gränsen mellan patina och skadligt förfall, samt hur avvägningen däremellan påverkar konserveringsåtgärderna.

Om samlingen

De drygt 600 föremålen i samlingen består av delar av scendekor som bevarats från olika uppsättningar, de tidigaste från 1760-talet. Huvuddelen av samlingen tillverkades för Drottningholms Slottsteater; totalt 494 föremål. Dekorelementen består av fonder, sidokulisser, scenbitar och tak i tyg, så kallade suffiter. Scenbitar avser fristående mindre delar av en större scenografi, exempelvis träd och delar av arkitektur. Andra benämningar är praktikabler eller sättstycken. Fonderna består av linnevåder som sytts samman till större dukar och målats med limfärg. Mellan 9 och 14 våder har använts för att få en full bredd på fonden. Vissa fonder är genombrutna så att de liknar exempelvis draperier framför en bakomliggande fond. Kulisserna och de flesta scenbitar består av träramar eller -stommar med fastspikad linneväv, målad med limfärg. Några av scenbitarna är istället skapade av limfärgsmålat trä eller kartong, exempelvis stående figurer. Delar som är fastsatta kan bestå av andra material såsom kartong eller textil. Som förstärkning har papper limmats på baksidan av ett flertal föremål, helt eller delvis. Nubb och klamrar förekommer.

Samlingen har stor betydelse för kunskapen om 1700-talets blomstrande teaterliv i Sverige och Europa, med kungligheter som Lovisa Ulrika och Gustav III som initiativtagare och utvecklare. Eftersom Drottningholmsteaterns verksamhet avstannade efter Gustav III:s tid bevarades scendekoren i sitt befintliga skick istället för att med tiden nötas ut och kastas bort, vilket annars var brukligt. Benämningen unik ska användas med försiktighet men är fullt relevant beträffande Drottningholms Slottsteaters samling. Den utgör den största samlingen av historisk scendekor i världen och har dessutom aldrig konserverats. Samlingen är därför unik eftersom föremålens autenticitet är intakt.

Att enastående svenska och europeiska konstnärer inte bara designat utan även ofta själva målat delar av scenbilderna bidrar ytterligare till att samlingen är unik och synnerligen kulturhistoriskt värdefull. Louis-Jean Desprez (1743-1804), Carlo Galli Bibiena (1721-1787), Johan Pasch (1706-1796), Jean Eric Rehn (1717-1793), Jean-Démosthène Degourc (1749-1825) och Jacob Mörck (1748-1786) är bara några av 1700-talets mest framstående konstnärer som hållit i penseln.

Scenbilderna har varierande motiv: skogar, trädgårdar, antika palats, gustavianska rum, en stadsgata, ett fängelse – listan på platser i 1700-talets scenvärld är lång och fantasieggande.

1800- och det tidiga 1900-talets konserveringsmetoder och -material innebar ofta stora ingrepp som påverkade såväl konstnärligt utförande som materialens sammansättning. Konserverings- åtgärder som då utfördes har i åtskilliga fall fått till följd att föremålens uttryck förvanskats och deras livslängd förkortats. Det är därför positivt för scendekorens kulturhistoriska värden att de inte konserverades under denna period.

Under 1930- och 40-talen användes originalkulisserna i den ännu ganska blygsamma föreställningsverksamheten på teatern. När teatern efter 1946 började användas mer regelbundet, kopierades successivt originalkulisserna och kopiorna används numera i föreställningarna.

Under slutet av 1900-talet katalogiserades och fotograferades större delen av samlingen, vilket resulterade i Barbro Stribolts bok Scenery from Swedish Court Theatres. Drottningholm Gripsholm, som kom ut 2002.

Världsarvsutnämningen

Drottningholmsområdet utsågs 1991 av UNESCO till Sveriges första världsarv. Det innebär att anläggningen har mycket höga kulturhistoriska värden och klassas som omistligt i ett internationellt perspektiv. Slottsteatern med dess ursprungliga fasta och lösa inredning är av stor betydelse för världsarvsförklaringen och den ursprungliga bevarade scenografin omnämns särskilt i UNESCOS beskrivning:

With its castle, perfectly preserved theatre (built in 1766), Chinese pavilion and gardens, it is the finest example of an 18th-century north European royal residence inspired by the Palace of Versailles

The Palace Theatre is the only surviving 18th century theatre where the original machinery is still regularly used and the original stage sets are preserved. The sophisticated stage machinery, built by Georg Fröman according to drawings prepared by Christian Gottorp Reuss, is still fully intact, permitting quick changes of scene with the curtain up. A unique collection of stage sets, the dressing rooms, the storerooms, the scenery, and the large auditorium, seating 400 spectators, are preserved. Historical opera productions performed at the theatre are often staged and accompanied by music performed on authentic period instruments by the Drottningholm Theatre Orchestra.

Medel till konserveringsprojektet har hittills beviljats från regeringen och Kungl. Vitterhetsakademien ur Lars Lawskis fond. Konserveringen är omfattande och kostsamt och kommer att kräva betydande finansiering under lång tid.

Konserveringsarbetet genomförs av Stockholms Målerikonservering.

Vill du medverka till originalkulissernas bevarande?
Kontakta Anna Hårleman De Geer per mejl>>> eller 076-88 919 00 för info om hur du kan stötta projektet.